The Maze Runner - James Dashner

Titel: The Maze Runner

Författare: James Dashner 

Serie: Maze Runner #1

Antal sidor: 374

Utgivningsår: 2009

Betyg: 4/5

When Thomas wakes up in the lift, the only thing he can remember is his first name. He has no recollection of his parents. his home, or how hegot where he is. Hiss memory is empty. Be he's not alone. When the lift's doors open, Thomas finds homself surrounded by kids who welcome him to the Glade, a large expanse enclosed by stone walls. Just like Thomas, the Gladers don't know why or how thet got to the Glade. All they know is that every morning, for as long as anyone can remember, the stone doors to the maze that surrounds them have opened. Every night, for just as long. they've closed tight. Every thirty days a new boy is delivered in the lift. And no one wants to be stuck in the Maze after dark.

Jag har haft The Maze Runner på min "att-läsa-lista" ett bra tag, men jag har inte riktigt haft intresset nog att läsa den. Men nu när bilder från filmen börjar komma, kände jag ändå att det var dags att ta tag i att läsa den. Om jag ångrar att jag inte läst den tidigare? Ja, det gör jag, för den var riktigt bra.

Jag blev indragen i handlingen från första sidan, och även om jag tycker att den var lite småseg i början så ville jag hela tiden fortsätta att läsa för att få svar på alla frågor. Och många frågor var det under bokens gång. Jag tycker hela konceptet med att de var instängda i en labyrint med konstiga varelser utan att ha en aning om varför, var väldigt intressant. En sak som jag dock blev förvånad över var hur rå boken var. Jag visste ju att den inte skulle vara små fluffiga moln direkt, men jag blev ändå förvånad över råheten i den. Killarnas sätt mot varandra, att alla vägrar svara på Thomas frågor även om de alla har varit i samma situation som honom och deras stränghet mot reglerna. Även om jag förstår det (reglerna då, inte varför de inte kunde svara på frågorna, det var en gåta för mig) så blev jag ändå förvånad, jag hade inte räknat med det. 

Jag hade lite svårt att connecta med någon av karaktärerna, men den jag tyckte bäst om var Newt. Thomas tyckte jag om men jag hade lite svårt att få grepp om honom. Många av de andra tyckte jag inte var någon höjdare, Gally bland annat. Chuck växte på mig under hela boken och mot slutet tyckte jag väldigt mycket om honom.

Jag är så glad att Dylan O'Brien ska spela Thomas i filmen (älskar honom i Teen Wolf) och det var några scener där på slutet där jag verkligen kunde se det framför mig. Ser verkligen fram emot filmen nu och ska definitivt läsa The Shorch Trials för efter det slutet vill jag läsa och veta mer!